"Ett välbehängt träd av sorten söker en solskensdag i september sin like i skönhet" skrev den danske pomologen Carl Mathiesen om Maglemer. Men vad ska vi då säga om Maglemerträdet en dag i maj? Maken till skön, rosavit äppelblom finns inte.
Trädet ovan finns att beundra i Uppsala stadsträdgård. Det är stort och högt, av oviss ålder, ger nästan varje år massor av frukt. Tidiga mornar i slutet av september/början av oktober tar jag gärna en promenad till trädet och förser mig med fallfrukt.
Den danske pomologen Anton Pedersen skriver i Danmarks Frugtsorter från 1943 att Maglemer antagligen uppkommit i Danmark och har namn efter orten Maglemer på Lolland. G och jag reste till Maglemer en gång på 90-talet. Ingen vi hejdade på vägen kände till sorten. Maglemerborna odlar andra äppelsorter i dag, sorter som inte får lika mycket skorv som det här äpplet får i fuktigt klimat.
Men i Uppsala och på andra håll i Sverige går det mycket bättre. Här får Maglemer ett mycket tunt, blankt, skorvfritt skal med röda strimmor. Det vita, saftiga köttet smakar utsökt. Ett äpple för finsmakare. Jag längtar till september.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar