Mio, nyplanterat i Sigtuna

Jorden måste vattnas rejält innan Mio-trädet sätts ned i trädgården vid biblioteket i Sigtuna. Paula håller i vattenslangen medan Olof, snart 4 år, och G väntar på att fortsätta arbetet.

Det finns en sak jag håller hårt på: varje bibliotek med omgivande trädgård bör ha ett äppelträd. Äpplet är ändå kunskapens frukt och biblioteket är symbolen för all världens samlade vetande. Jag frågade alltså Paula Norrlid, chef för biblioteket vid Prästgatan i Sigtuna, om jag kunde få plantera ett träd på tomten.

Här har trädet kommit i jorden. G får hjälp med att hålla det under tiden han öser på jord.

Sedan Paula hade fått OK från kommunen att man ville ta på sig skötseln av trädet fick jag grönt ljus och vi bestämde tid för plantering: passande nog i går på litteraturfestivalens dag i Sigtuna. Alltid väldigt roligt att plantera träd och i går hjälpte några litteratur- och äppelintresserade entusiaster till med olika moment i arbetet medan Paula läste ur  Mio, min Mio av Astrid Lindgren.

Jorden stampas ned runt trädet.

Vilken sort vi valde? Mio förstås. G och jag var eniga om det. Mio korsades fram 1932 av statshortonom Emil Johansson av sorterna Worcester Parmän och Oranie. Mio kan stoltsera med modersortens vackra, röda skalfärg medan dess saftighet och härliga smak kommer från Oranieäpplet. Astrid Lindgrens Mio-bok gavs ut 1954 och året därefter fick den nya äppelälsklingen namnet Mio.

Nu står trädet på plats. Må det trivas och ge barnen många äpplen. Äppelrötterna kräver mycket vatten för att de ska etablera sig i jorden. Det som nu återstår är en stödpåle som kommunen har lovat att sätta dit jämte en vattensäck.