Doktorns höjdaräpple

Tänk att ha en engelsk trädgård. Så som den i Vassboparken mellan Falun  och Borlänge. Det kräver mer utrymme än de flesta av oss har, men ett engelskt hörn går att ordna. Där planterar vi ett äppelträd och ympar sedan in en hoper goda engelska sorter. Det finns att välja på. Som vän av renetter väljer jag Cox Orange, Ribston, Blenheims Renett, Egremont Russet och Charles Ross.

Och förstås underbara Ashmead´s Kernel, på bilden ovan. Äpplet har jag fått av anglofilen Olle Ridelius som skaffat in sorten till Vassboparken. Det här äpplet drogs upp från kärna av en doktor Ashmead i Gloucester, England, omkring år 1700.

Det känns högtidligt att äta doktorns äpple. Har smak av jordgubbe, menar Olle och ja, G och jag håller med. Vi borde nog ha väntat två veckor till men kunde inte hålla oss utan skar upp  presentäpplet i går: det fasta gula köttet var saftigt, krasigt och välsmakande.

Intresserade kan få ympkvistar från Vassbo trädskola.

Mer om cider i Sverige

Arrangemang utanför blomsterbutiken på Stora Gatan i Sigtuna -- Cox Pomona,  Åkerö..

Cider har mycket länge varit en viktig dryck för människor i Storbritannien och Frankrike. I dessa länder har man gammal kunskap om hur man jäser den perfekta äppeldrycken och mängder av stora och små franska och brittiska tillverkare producerar fantastisk cider. Då blir man mäkta förvånad när man erfar att svensk cider från Kopparberg är det tredje största cidermärket i England!

Får erkänna att jag inte har smakat Kopparbergs cider som säljs på Systemet och innehåller 7 volymprocent alkohol. Det räcker med att läsa innehållsförteckningen som upptar vatten som största ingrediens. Jästa äpplen, äppelmust, socker, citronsyra, konserveringsmedel och antioxidationsmedel ingår också. Sockertillsatsen är stor, förstår man, och smaken beskrivs som "söt smak med inslag av äpple, päron, tuttifrutti och skumbanan". Detta är alkoläskeblask, inget annat, och tänk att britterna vill dricka det.....

Jag har fått frågan om jag någonstans har hittat texter om tillverkning av cider förr i världen i Sverige. Nej, det har jag inte. Prominenta personer från 1600-talet och framåt har försökt propagera för cidertillverkning i Sverige. När klimatet förbjöd människor att odla druvor och jäsa vin så borde man välja alternativet cider av äpplen. Såväl Carl von Linné som P J Bergius ivrade för att svenskarna skulle utnyttja äpplen till cider, men var det någon som tog dem på orden? Icke.

Varför slog inte cider i Sverige? Inte i Norden överhuvudtaget? Om jag skulle försöka mig på en förklaring så tror jag att svenskarnas tradition att dricka öl och brännvin var alltför starkt rotad  - vad skulle gemene man med cider till? Förmögna människor drack importerat vin och frågade inte heller efter cider.

Om nu en rad tillverkare börjar producera högklassig svensk cider så är det välkommet. Linné, som ville att vi i Sverige skulle tillverka våra egna livsmedel av inhemska produkter, gläder sig i sin himmel.

Det här är Folke

Triploida äppelsorter har fler kromosomer än andra sorter och växer till stora träd med stora friska blad, stora blommor och stora, saftiga äpplen. Jag har fått några frukter av den nya triploida sorten Folke och kan konstatera att medelvikten för det blanka, gulröda, lätt plattrunda äpplet ligger på 280 gram.

Folke -- ett krasigt, saftigt vinteräpple

Vinteräpplet Folke ska plockas nu och frukten uppges hålla till april, maj (låter som en utopi, då måste man nog ha väldigt bra förvaringsmöjligheter). Doften är underbar och köttet vitt och härligt krasigt. Jag menar att Folke har mycket som talar för det: ett lättskalat äpple med stor, frisk saftighet och god smak. Dessutom brunfärgas köttet långsamt. Folke passar som både ätäpple och köksäpple. Rekommenderas för zon 1-- 4.

Så länge det inte är tjäle i jorden kan man plantera äppelträd. Kommer du över ett Folke-träd -- och har plats för ett träd som tar stor plats -- finns bara en sak att göra: slå till.

Äppelmustens dag

Det finns dagar för allt -- dagar i sorg och dagar att vara lycklig på. I dag är Äppelmustens dag. Lyckliga alla som har en mustapparat och kan njuta egenpressad dryck av hemodlade älsklingsäpplen. Ägodela är mitt favoritord och kanske kan man gå ihop med någon och köpa en äppelkross (det finns eldrivna krossar) och en mustpress? Annars finns det musterier lite varstans att åka till.

En av flera mustapparater som finns till salu

Här är en fråga som du kan störa dina arbetskamrater med: heter det en must, flera muster (som i kust, kuster)? Eller säger man en must, flera mustar (som i lust, lustar)? Rätt svar: ingetdera. Det heter en must, flera mustsorter.

Dags att skörda äpplen

Regn i dag, det var synd. För G och jag hade tänkt fortsätta att plocka ned våra äpplen. Vi har sett upphackade hål i flera frukter och det kan inte få fortsätta, skörden måste räddas undan fågelnäbbar. Dessutom kommer frostnätterna nu.
 

G har plockat ned skönt färgade Ingbo

G har tagit fram stora äppelkartongen, den som vi klätt med en frigolitskiva i botten och på sidorna. Där lägger vi våra sena äpplen -- av sorterna Cox Orange, Langeland, Ingbo och Maglemer -- i lager på lager med papper emellan. Kartongen kan stå rätt länge på vår glasveranda innan det blir för kallt där och vi får bära ned kartongen med dess kvarvarande innehåll till garaget.

Jag granskar varje äpple innan det går i kartongen. Lyckad förvaring bygger på att äpplena är friska och utan blemmor när de läggs i lådan. Äpplen med hål i skalet, frukter som faller på marken medan jag plockar äpplena och frukter utan skaft tar jag åt sidan och använder i matlagningen.

Gascoyne Scarlet

Ser bananer från ett och samma bananträd olika ut olika år? Jag vet inte, men att äpplen kan variera mycket år från år är ett faktum. Det försvårar när man vill lära sig äppelsorter -- räkna med tiotusen timmar -- och gör det knepigt att bestämma äpplen som människor lägger fram på mitt bord.

För några år sedan fick jag några stora, gröna äpplen från Lidingö att bestämma. Jag hade aldrig sett den sorten förut och kunde inte förstå vad det var.  I måndags fick jag se frukten igen och det var svårt att tro att det var samma äpple -- nu hade det skönt färgade kinder och jag kände igen det som Gascoyne Scarlet, ett stiligt engelskt äpple uppdraget av en mr Gascoyne i Kent på 1800-talet.

Stiliga Gascoyne Scarlet

Ägaren säger att äpplet brukar vara grönt, han är överraskad av den praktfulla färgsättningen i år som kan bero på sommarens myckna soltimmar och att skuggande träd i närheten har tagits bort. 

Sol påverkar äpplets utseende, men det kan också regn göra. Om sommaren bjuder mycket nederbörd och trädet står på en dåligt dränerad plats, blir det oundvikligen en dålig utveckling. 

Snida en äppeldocka

Äpplen kan man ha till mycket, som bekant. När jag var i Åkersberga nyss kom  läraren Ewa Neding fram och hälsade på mig. Hon visade mig bilder på äppeldockor som hennes elever i Vaxö skola på Vaxholm hade gjort. Vilka dockor! Långt mer fantasifulla än förlagan Filippa Grön som jag presenterade i  "Pomonas äppelbok" (slutsåld från förlaget).

Är du lärare eller har egna barn, varför inte göra några äppeldockor nu när det är så gott om frukt?
1. Skala ett äpple. 2. Skär till ett ansikte lite grovt med näsa, mun och ögon. 3. Låt torka  6 - 8 veckor. Sedan får man montera en kropp till dockan och klä den.

Se här vad eleverna i Vaxholm  åstadkom :

Den flygande trollkarlen

En ljuv japansk geisha, tror jag. Plus ett tovat äpple

En liten ponny