Skapa ditt drömträd

Just nu pågår arbetet med ympning i många trädgårdar. Det är ett tillfälle att vara kreativ. Om du bara får tag i ympar kan du skapa dig ditt drömträd. Du kan göra dig ett julträd, det vill säga ett äppelträd med bara röda eller nästan röda vintersorter som Rödluvan, Maglemer, Eldrött Duväpple och Ingrid Marie. Du kan göra dig ett Queen Elizabeth-träd med utmärkta brittiska sorter som Cox Orange, Ribston, Galloway, Discovery och Worcester Parmän. Du kan göra dig ett augustiträd med Mantet, Melba, Close och Transparente Blanche. Det finns faktiskt inga gränser för vilka äppelträd du kan skapa dig.

I lördags kom vännen Hilding Carlsson (till höger på bilden med grundstam i handen) på besök för att tillsammans med G ympa på grundstammar. Deras små träd ska sedan planteras ut vid Noors slott i Uppland. Att se Hilding hantera ympkniven är att få hjärtat i halsgropen varje gång men som skicklig ympmästare drar han undan tummen i rätt nanosekund och aldrig att det uppstår minsta blodvite.

--Det är alltid spännande att se hur bra de små pinnarna tar sig. Ett år ympade jag 15 sorter och bara en tog sig. Orsaken har jag ingen aning om, säger Hilding.

Elefanter älskar äpplen

Jag städade ett skåp häromdagen och hittade en bunt gulnade tidningar. Det var gamla nummer av På Stan som följt med Dagens Nyheter; de är inte märkta med årtal så jag kan bara gissa att dessa bilagor är från 1980-talet.  I alla fall härstammar de från den tid när det ännu fanns elefanter som stod och slängde med snablarna framför sitt  stall på Skansen. Det var synd om djuren och jag hoppas att de fick det bättre sedan de hade flyttat och Skansen upphörde med elefanter.

På Stan-bilagans artikel om Skanseelefanterna Gobi och Noi kom mig att tänka på Frösåker. När jag skrev min första barnbok om äpplen -- Pomonas äppelbok som kom 1986 -- ringde jag Skansen och frågade om elefanter äter äpplen. Ja, var svaret och den sort de gillar mest är Frösåker.

Tänk att elefanter är finsmakare! För Frösåker -- som växer på Skansen nära Skogaholms herrgård -- är  ett suveränt gott äpple. Hästar är lika stora finsmakare. För några år sedan träffade jag en kvinna som har hästar. Hennes hästar äter gärna äpplen men det ska vara svensk frukt. Importerade äpplen ser de inte åt.

Kalka sina fruktträd

  -->

Förr, när fruktträden betydde mer för gemene man än vad de gör idag, var man också mer noga med vården av dem. På våren tog man fram en borste och borstade stammarna fria från lav, mossa och lösa barkbitar. Sedan blandade man till vad som kallades kalkmjölk och målade stammarna vita.

Det är nästan lite sent på året för många att kalka sina fruktträd nu – det ska göras på eftervintern -- men den som bor norrut i landet har nytta av att måla sina stammar. En fara på våren är att stammarna under mars och april värms upp av solen på dagen vilket gör att saven börjar stiga. När träden sedan utsätts för köldgrader under natten kan resultatet bli frostskador. Bestrykningen med vit färg förebygger starka temperaturväxlingar och hindrar därmed frostskador -- en vit yta absorberar inte lika mycket värme som en mörk yta. 

Släckt kalk kan köpas på en byggmarknad. Blanda kalkmjölk genom att röra ut kalken i en hink med kallt vatten till en tjock vällingkonsistens.  Sedan är det bara att greppa borsten och börja måla!  Glasögon och handskar som skyddar är att rekommendera.

Prästgårdens Guldrenett

För att en äppelsort skulle komma med i min bok "Svenska äpplen" (utgiven 2010) krävdes att jag kände till en växtplats och kunde plocka frukt för att detaljstudera vid mitt skrivbord och för att lämna till min illustratör Ingrid af Sandberg. Både Ingrid och jag ville kunna ta i, lukta på och smaka den frukt vi skulle beskriva i text och bild.

Jag hade gärna sett att Guldrenett varit med bland bokens sorter, men just det äpplet hade jag ingen adress när jag arbetade på boken. I förrgår (det vill säga 10 april) när jag träffade Lena B som bor med sin man på en gammal prästgård i Uppland fick jag en vacker liten guldgul Guldrenett i present! Hon hade plockat flera hinkar gula renetter sent i höstas och lagt dem till förvar i den gamla jordkällaren med utmärkt resultat; äpplet jag fick var slätt i skalet, fastköttigt, fräscht och gott.

Den som vill leta äldre äppelsorter gör klokt i att besöka gamla prästgårdar på landet. Prästerna fick sin försörjning delvis från jordbruk och trädgårdsskötsel och i den linneanska prästgårdstraditionen ingick att trädgården skulle ha ett rikt sortiment.

Om Guldrenett skrev Olof Eneroth i Handbok i Svensk Pomologi att det "finnes ingen gul renett hvars odling hos oss synes vara så gammal och utbredd som denna. Den förekommer nämligen -- och det tämligen ofta -- ända upp i Uppland". Håller till april skriver Eneroth också.

Lena visar sin Guldrenett

Guldrenettens kärnor är stora, välutbildade

Guldrenetten blir ofta ett mindre äpple

Tid att spika upp fågelholkar

Om du inte satte upp nya fågelholkar i höstas är det hög tid att göra det nu! Att göra det på hösten är bättre för då har doften av färskt trä hunnit försvinna innan fåglarna söker sig en bostad, men de kan trivas i en nyss uppsatt holk också.

Den som har äppelträd på tomten behöver blåmesar och talgoxar och svartvita flugsnappare som grannar. De hjälper oss att bekämpa rönnbärsmal,  äppelvecklare och andra ovälkomna insekter vars larver kalasar på blad och frukt.